Roadtrip

Torsdag kväll och mamma och pappa anländer i Troy, Alabama. Kändes nästan lite konstigt att se dem här, man får liksom inte ihop livet man lever här med det man har där hemma. Men måste ändå säga att OOooH vad roligt det var att få träffa dom några dagar. Jag saknar nog alla mer än vad jag tror. 

Fredag morgon började vilt, kära Troy ville ju bara se till att mor och far fick ta del av så mycket erfarenheter som möjligt. Klockan var nio när Tornado varningen satte igång, ja och där satt vi på nedervåningen och väntade på att antingen flyga iväg i en snurr eller att få gå till nästa lektion. Denna gången var tornadon verkligen i Troy, den kunde lika väl ha gått ner på campus, lite läskigt när man tänker på det. Jag var fast i Pace hall och mamma och pappa på hotellet, bra start på deras vistelse. Kvinnan som satt framför mig i korridoren verkade väldigt nervös. Hon skakade och ringde sina barn och sin man och sa åt dom att gå in och sätta sig i badrummet. Sen tog hon fram små papper där hon började skriva brev. Känndes lite overkligt. Men som tur var så avslåddes varningen två timmar senare och allt gick tillbaka till det vanliga. Tornadon hade bara förstört en hönsfarm och ett hus i Troy, eller ja bara och bara.

Massor av vatten på campus efter regnovädret

Till slut kunde dagen gå vidare mer normalt och det slutade regna. Jag, mamma och pappa tog oss en promenad runt campus så de fick se hur jag hade det. Roligt att få visa detta fantastiskt vackra campus (proud troyan). Men eftersom Troy inte är enormt så tog det inte hela dagen utan vi hann med att köra till Dothan mot kvällen. Väl i Dothan åt vi en helt fantastisk middag på Red Lobster. Som man kan höra på namnet så åt vi inte mindre än hummer, mums! Vi skulle kolla till en contry festival som höll igång i området, men istället fastnade vi med Sheriffen som var helt till sig för vi var en svensk familj ute i ingenstans i Alabama. han kunde verkligen inte sluta säga "It's amazing, oh my god it's amazing, a swedish family, it's amazing!"


Middag på Red Lobster

Lördag morgon vaknade vi och gick direkt ut på jakt efter den gyllene jordnöten. Mamma hade sett denna stora guldiga jordnöt på internet och det var den stora turistattraktionen i Dothan. Tyvärr hittade vi den inte, men vi hittade andra lustiga jordnötter lite överallt. 


Den amerikanska jordnöten


Mamma och pappa


Motel, riktigt typiskt


Tidningsbudets jordnöt

Vi gav upp jakten på den gyllene jordnöten och så bar det av till Blakely, Georgia. Där vi hittade en jordnötsfestival. Det märks att vi hamnat i jordnötsområdena. Det var en liten festival, för de stora jordnötsfestivalerna är på hösten. Det var en mysig liten festival, med jordnötter i olika former och smaker. 


Jordnötsfestival

Festivalen var inte stor, men den var liten. Vi åkte helt enkelt vidare efter att ha druckit en kaffe på McDonalds (i princip enda stället som var öppet i denna lilla håla) Nästa ställe att besöka var Albany, även det en ganska litet ställe. Detta var defenitivt sköldpaddornas stad, det va bara att byta ut jordnötterna till sköldpaddor och vi hade hamnat rätt. Där hade vi lunch och vi insåg att med dessa amerikanska portionsstorlekar räcker det att dela en måltid på tre och man blir mätt. 


Georgia, USA


Sköldpadda ute i floden


Ray Charles Plaza, memorial


Ray Charles

Albany var varmt och svettigt, och på turistbyrån gav de oss 100 saker att göra i stan. Vi kännde att några av de sakerna räckte. Att volontärarbeta i soppköket känndes inte riktigt som den upplevelse vi letade efter just då. Men en av sakerna var att testa chokladöverdragna pecannötter. Det blev ännu en jakt, denna gången lyckades vi efter ungefär 5 olika försök. De var riktigt smarriga!
Vidare körde vi sedan mot Columbus vilket är en större stad som ligger precis på gränsen mellan Alabama och Georgia. Vi satte GPSen på Main Street, vilket vi tänkte skulle vara en central gata, vi hamnade istället ute på någon slags landsväg. Det var en av alla uppenbarelser vi fick av alla dessa städer, här finns inte centrum, här finns bostadsområden och sen finns det en stor väg med affärer och snabbmats resturanger på båda sidor.


Floden som skiljer Alabama från Georgia


Botanisk trädgård nära Main street

Den sista bilturen på lördagen tog oss till Auburn. Studenterna var redan i full gång med att fira lördagskvällen och det va mycket folk ute. Söndagen, ännu en solig och härlig dag. Vi fick oss en riktigt mysig promenad i Auburn, och fick se deras campus område. Jätte fint!!


Auburn campus


Mamma & Pappa på Auburn campus


"Happy street" förr i tiden..


Fin fin fågel

Efter Auburn återstod bara två till stopp innan vi tog oss tillbaka till Troy. Först var det Montgomery. En inte överdrivet intressant stad. Det mesta bestod bara av kontorsbyggnader och bostäder. Men det var väldigt fint nere vid floden. Vi kollade även till Alabama State University vilket ligger i Montgomery. Skulle faktiskt vlija säga att det campuset var riktigt tråkigt, inte alls lika välkomnande som Troy och Auburn. Man kan se det som lite mer den svenska stilen av campus, ett område som inte känns direkt välkomnande. De höll dock på att bygga om och fixa till mycket för tillfället så det kanske är på gång. 


Promenadvägen ner till floden


Alabama, USA


Alabama state university i Montgomey

Sista stoppet innan vi var tillbaka i Troy var Greenville. En fin omväg, men det va en liten håla som var intressant att se. Den håller nog på att förfalla. Det enda som fanns var kyrkor i princip. Nästan alla affärer var nedstängda och lokalerna var till salu. Kändes som en spökstad.


Nice bil och självfallet en kyrka i Greenville

Sedan var det dax för oss att ta oss tillbaka till Troy och roadtripen led mot sitt slut. Helgen avslutades med en riktigt god middag med mamma, pappa, Priscila, Lois och Katrien. Det var en fantastiskt rolig helg och vi hann med helt sjukt mycket. Här försöker man skriva ner lite vad man gjort, men ska man berätta allt får jag sitta här i oändligheter. Jätte glad att jag fick besök av mamma och pappa, tack för att ni kom :)


Lyx-hyrbilen som tog oss runt

Back to my american life...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback